Daniel & wd~50

Fredagen var tillägnad lyx och glamour när Daniel tog emot oss på hans flaggskepp uppe på upper east. Restaurangen blev nyligen recenserad av Ny Times och fick behålla sina 4 stjärnor vilket bara fyra till kan skryta med (Per Se, Masa, Jean-Georges och Le Bernadin). Alltså går det ingen nöd för tillfället för detta överklass-etablissemang trots bistra ekonomiska tider. Middagen började också briljant med små fina anrättningar med klassiska höga smaker och det annars så vanliga amerikanska tillägget av någon slags sötma var som bortblåst!! Satt med ett mysigt leende när delikatesserna radades upp.

Meny

• Almond crusted Foie Gras terrine, prune Napoleon, armagnac gelée
• Yellowfin tuna tartar with caviar, seared bluefin toro with meyer lemon, yuzu, wasabi
• Watercress Velouté, frogleg soufflé, honshimeji mushroom, black garlic
• Kataifi crusted sea scallops, porcini, salsify, pumkin oil
• Black sea bass with syrah sauce, leek royale, "pommes Lyonnaise"
• Spiced Elysian field lamb chop with vadouvan shoulder craquelin, kale, black radish
• Duo of fruit and chocolate dessert

Tyvärr blev det till slut lite för mycket av det goda (bilden ovan: sufflerade grodlår) och efter 4 rätter hade jag passerat mållinjen och var på väg in i stadiet: Pekka Proppmätt! Då kan ni förstå att dom sista rätterna inte avnjöts på riktigt samma sätt som dom första. När man beställer en längre meny på lite mer klassiska ställen ber man ju och andra sidan om att bli överkörd! Så jag tar på mig det. Sammanfattningsvis ändå en riktigt trevlig middag med otroligt bra servering, fantastisk matsal och väldigt härliga klassiska Franska smaker. Faktiskt så att jag tycker det var bättre än Jean-Georges även om hans mat är lite "lättare". Hamnar ändå på samma betyg.

Bilden nedan: Det snålas som sagt inte på godiset hos Daniel!

Betyg 9/10

Lördagen skulle istället gå i ett mer modernt trendigt tecken när min praktikplats skulle bjuda upp till dans nere i Soho. Fullsatt, högljutt och en medveten lördagspublik hade intagit wd-50.
Middagen börjar med enligt mig kvällens bästa rätt: Bagel everything (bilden ovan) och håller sen en hög nivå rakt igenom.

Meny

• Everything bagel, smoked salmon threads, crispy cream cheese
• Foie gras, passionfruit, chinese celery
• Scallops, tendon, endive, parsley, haselnut oil

• Truffled carbonara

• Lobster legs, brussel sprouts, lily bulb, banana-kimchee
• Squab, butternut noodles, cream soda, carob
• Ricotta, caper, frozen honey
• Hazelnut tart, coconut, chocolate, chicory

Tyvärr hamnar några av teknikmomenten i skymundan i anrättningarna vilket är lite synd med tanke på hur många timmar som ligger bakom. Ett annat problem för den här restaurangen börjar bli att inredningen, servis-personalens kläder, porslin osv börjar bli ganska slitet. Dom kanske skulle ha bytt en del när det fortfarande var goda tider.
Sammanfattningsvis tycker jag att Daniel lever upp till sina 4-stjärnor i Ny Times och wd-50 förtjänar sina 3 stjärnor. Och om jag måste välja vilken restaurang jag skulle gå till om jag bara kan välja en skulle det bli Daniel utan någon som helst tvekan. Anledningen är enkel: sådana här perfekta restauranger med överflöd som mellannamn och som dessutom levererar en riktigt bra produkt är ganska svåra att hitta nu för tiden. Däremot trendiga ställen med avancerade mattekniker finns det iallafall ganska gott om hemma i Europa även om Mr Dufresne kämpar på rätt så ensam i NYC.

Betyg 7.5/10