Fredag lunch var bokat på Kitchen W8, en nyöppnad restaurang av Philip Howard (The Square) i Kensington. Dom har hunnit få några bra recenssioner och det syns i lokalen som är helt fullsatt, vilket jag förstår. Dom levererar en enklare form av moderrestaurangen till en riktigt bra peng.
Bilden nedan: Terrine på gris och kanin med grönpeppar och endive.
Till varmrätt föll valet på griskind med blackpudding och gryn. Hade föredragit att fått ta del av späcket från kinden för det är ju trots allt det man vill åt på grisen:)
Fredagskvällen var det istället dags att bege sig ner till Fulham, The Harwood Arms. Första gastropuben i London som får en stjärna i Guide Michelin. Miljön är precis som den ska vara på den här typen av ställe; enkelt, fullsatt, stimmigt och maten är riktigt bra! Sen går det ju som vanligt att diskutera om dom förtjänar en stjärna eller inte och vad då bib gourmand har för syfte att fylla osv.... Det var iallafall kul och se att Stephen Williams (kökschef) valt en egen stil och visar upp det absolut bästa av det Brittiska matarvet.Aptitretare på bilden nedan: pumpasoppa, oxsvans och snigel samt Scotch egg.
Bilden nedan: Grillad kalvtunga med friterad blomkål och pickles.
Varmrätten: anka, nötter, potatis och ärtor. (innan denna rätt hade jag dessutom fått två extrarätter i normal storlek, så magsäcken började så smått protestera till mer föda, men gott var det)
Lördagskvällen var det dags att besöka min gamla arbetsplats The Square. Här visste jag exakt vad som väntade; bra service, bra råvor korrekt hanterade och förädlade samt god dryck. Här serveras vad man skulle kunna beskriva för ganska typisk (stjärn)- London-mat. Dom kockarna som har dominerat scenen i London i ganska många år kommer från en liknande bakgrund och därför är dom också ganksa lika både mat- och matsalmässigt. Kanske inte så spännande år 2010, men ibland är det rätt skönt att slippa trånga konceptrestauranger och bara bli serverad riktigt gott käk samtidigt som man blir väldigt väl omändertagen vid bordet.
Rätten nedan är verkligen en typisk sån rätt: En fet bit halstrad anklever med tart fine på endive och blodapelsinemulsion! Say no more! Resten av kvällen valde jag att lägga undan kameran och bara njuta.
Söndag lunch var bokad på Yauatcha. Den här typen av restaurang är verkligen storstad för mig. Sen är det klart att när Alan Yau ligger bakom en restaurang så brukar det ju också bli bra..! Matmässigt har jag inte så mycket och säga mer än att det var riktigt gott att fylla magen med ett gäng dumplings innan hemfärden och framförallt att bara sitta och suga i sig av atmosfären!Tack för den här gången London, vi syns snart igen.
